Sampo-Rosenlew: Finländsk trösktillverkare på väg mot världstoppen

Tekes 17.8.2017 10.21
Pressmeddelande

Trösktillverkaren Sampo-Rosenlews utvecklingshistoria är en del av Finlands industrihistoria och likväl framtid. Företaget har siktet inställt mot toppen när det gäller den globala marknaden för skördemaskiner. Att skapa starka partnerskap, ta fram helt nya affärsmodeller och dra nytta av digitaliseringen hör till de verktyg som används för att nå målet.

Sampo-Rosenlews ledning tog för några år sedan upp frågan om möjligheten att expandera till nya marknader.

”I asiatiska länder såsom Kina och Indien samt i Sydamerika och särskilt Afrika ökar befolkningen, liksom behovet av mat. Våra funderingar kring hur ett företag i vår bransch skulle kunna ta sig in på de här marknaderna ledde till en allians med indiska Mahindra & Mahindra”, säger Sampo Rosenlews styrelseordförande Jali Prihti.

Här fanns omedelbara synergifördelar eftersom världens största traktortillverkare Mahindra & Mahindra inte alls tillverkade skördetröskor. Marknadsområdena kompletterade dessutom varandra.

”Vi ritade upp företagens marknadsområden på världskartan. Mahindra & Mahindra fanns där våra områden slutade och vice versa. Det var en bra utgångspunkt för att utveckla verksamheten”, säger Prihti.

Verksamhetens centrala produkt i mer än 150 år

Sampo-Rosenlew har djupa rötter i Finlands industrihistoria. Företaget etablerades i mitten av 1800-talet i Björneborg. Under första halvan av 1900-talet inleddes tillverkningen av jordbruksmaskiner. Den egentliga stora innovationen såg dagens ljus 1957 då företaget lanserade den första självgående skördetröskan. Sedan dess har cirka 50 000 exemplar lämnat fabriken.

År 1991 inleddes affärsverksamheten i nuvarande form, som Sampo-Rosenlew. Företaget har klarat sig igenom Sovjetunionens sönderfall, den stora depressionen samt de förändringar som EU har fört med sig. En betydande del av försäljningen var tidigare inhemsk, medan exporten idag står för merparten av försäljningen En bra produkt leder till framgång.

”Då var produkten det viktigaste och det är den än idag. Under den kaotiska perioden på 1990-talet jobbade vi med att få produkten i skick och konkurrenskraftig. Därefter tog vi försiktigt itu med globaliseringen, till en början i små steg. Exporten gick först till Sverige, Norge och Sovjetunionen. Hittills har skördetröskor exporterats redan till 50–60 länder.”

Sampo-Rosenlews förmåga att förnya sig har tagits väl emot av arbets- och näringsministeriet.

”Läget har vänt i Finland. Den utveckling som Sampo-Rosenlew och andra framgångsrika finländska företag visar är verkligen välkommen. Det förbättrade läget beror på konjunkturerna runtom i världen och regeringens åtgärder”, konstaterar branschdirektör Reijo Munther vid arbets- och näringsministeriet.

Den traditionella affärsmodellen förnyades

I syfte att erövra Asien, Afrika och Sydamerika började Sampo-Rosenlew tillsammans med Tekes fundera på affärsmodeller ur en helt ny synvinkel. Projektet handlade bland annat om att bygga upp och genomföra ny affärsverksamhet samt att utveckla processer och dokumentation i syfte att tillämpa modellen i större skala. Vad blev resultatet?

”I traditionella affärsmodeller finns en säljare och en köpare, och så får köparen en färdig produkt. Vi funderade kring hur man kunde ändra den modellen”, förklarar Prihti.

Grundidén i den affärsmodell som nu har utvecklats är att maskinens delar eller större helheter av delar tillverkas vid fabriken i Finland och transporteras i container ut i världen. Sampo-Rosenlew monterar ihop skördetröskan på den marknad där köparen finns, till exempel i Indien.

”I den här affärsmodellen ingår även mjukare värden såsom skolning och tekniköverföring. Vi lär upp lokalt folk att montera ihop delarna och resultatet blir en lokalt tillverkad skördetröska. Projektet har skapat konkret affärsverksamhet”, säger Prihti.

Företaget fortsätter även att investera i Finland, och bygger ett kompetenscentrum anslutning till Sampo-Rosenlews fabrik i Björneborg. Där utvecklas alla skördemaskiner, till en början skördetröskorna, och framöver kanske även andra skörderelaterade maskiner för livsmedelsproduktionen.

Självstyrande arbetsmaskiner på åkrarna?

Vid ministeriet är förhoppningen att allt fler finländska företag ska inse att digitaliseringen för med sig förändringar.

”Sampo-Rosenlew har gått inför digitaliseringen i hög grad, och de är en bra förebild. Den förändrade ekonomin kräver att alla företag är aktiva. Digitalisering pågår i varierande grad på finländska företag. Många har inte ens börjat fundera på saken”, säger Munther.

”Ingen kan nog än så länge riktigt förstå hur mycket digitaliseringen kommer att förändra världen och även vår affärsverksamhet. Ett exempel är sensortekniken. Med hjälp av den kan man förutse att produkterna får något fel eller går i olag och göra förutseende underhåll. Det här är en mycket betydande förändring”, säger Prihti.

Autonoma skördetröskor är ett annat exempel på digitalisering. Trafiklagarna utgör till exempel ett hinder för självstyrande bilar, men de lagarna gäller inte på åkrarna.

”Det finns redan tecken på autonoma maskiner inom jordbruket. Vi står inför ett brytningsskede. Samtidigt ska vi minnas att det ännu tar lång tid innan högteknologiska lösningar tas i bruk på tillväxtmarknaderna, i till exempel Afrika”, konstaterar Prihti.


Mer information

Jali Prihti
Styrelseordförande
Tfn 0207 550 607
jali.prihti(at)sampo-rosenlew.fi
 

Text: Kaiku Helsinki
Bild: Sampo-Rosenlew

Team Finland Tekes